Jess

Sitter här i mitt lilla rum i Markaryd med en pojkvän och en nutella burk. Tvn är igång och på den visas Narnia, en rätt bra film. Har det riktigt mysigt och känner att livet är rätt bra faktiskt.

I skolan är det full rulle och vi har en massa helg-rep denna helgen. Idag var det bara ett rep i och för sig men jag satt uppe och sydde till krogshowen i en dryg timme så blev juh i alla fall 4h man spenderade i "skolan". Imorgon är dock en längre dag. Börjar vid 10 och sen lär vi hålla på till i a f 18tiden. Men det är kul och då gör det juh inte att det egentligen är deg-söndag.

Hoppas pappa kom ihåg att ringa farmor. Hon brukar ringa varje söndag vid 11tiden och kolla läget och så men blir juh svårt imorgon då vi ska repa så jag bad honom hälsa att hon skulle ringa tidigare alternativt på kvällen. "Jaja", som dom säger i skånetrakterna, det löser sig!

Fick mail av Milla idag. Tycker det är tråkigt att vi har så mycket att göra att vi inte ens hinner ringa ett ynka telefonsamtal på en vecka, ett ynka med orden "hur mår du?". Det behövs inte så mycket mer, men med våra kaotiska liv verkar det lite omöjligt nu. Det positiva i det hela är att vi båda är upptagna med saker vi båda verkar tycka är kul. Våra liv rullar på i en positiv, ljus riktning och när man vet att det inte handlar om att vår vänskap dalar så är det okej...Fast jag saknar min Millut. Jag saknar henne galet mycket så jag har lovat mig själv att jag måste skärpa mig. Ett samtal i veckan, om jag så bara hinner fråga hur hon mår. Ett sms i a f varannan dag, där jag bara kollar läget. Det krävs inte så mycket egentligen för att hålla en relation som våran vid liv. Måste bara höra hennes röst lite då och då och se så inget går fel i hennes liv. Hon betyder allt för mig. Hon är min Milla.


Nej nu sitter min pojke och äter upp min nutella burk. Det är inte okej!


Kärlek.