Jess

Lampan blinkar till. Den sitter i hörnan och tänds varje gång någon går förbi utanför. Lampan tänds och likaså ett hopp inom mig. Jag hoppas att det är du.


Mobilen klickar. Jag har fått ett sms! Hoppet inom mig säger att det är du, men inte denna gång.


Telefonen ringer och jag slänger mig på den för att svara. "Hallå!" Vilken annan röst än din svarar tillbaka.


Att det skulle hända mig. Så länge som jag har hoppats, drömt och fantiserat om den här känslan, men aldrig förstått att det är såhär det känns.


Att få känna din närhet, höra din röst, minsta tanke på dig ger mig ett pirr i magen som känns som att jag har 1000tals fjäril som leker tafatt inom mig. Mina kinder blossar och jag kan inte sluta le. Om och om igen försöker jag ta mig samman, göra något nyttigt och vettigt, tänka på något annat men mina tankar slutar alltid hos dig. Det måste vara såhär det känns när man är kär...









Kärlek.